Skinnskatteberg – en kvinnovänlig kommun?

Studiedagens syfte är att öka kunskapen om feministiska teorier och hur de kan tillämpas på kommunalpolitiken i vår kommun. Hur ser situationen ut i olika avseenden som har betydelse för jämställdheten? Vad kan kommunen göra för att förbättra situationen? Till studiedagen inbjuds medlemmar i majoritetskoalitionens partier (Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet)

 Bakgrund om kommunen

Skinnskattebergs kommun hade 31/12 2010 4.445 invånare. Kommunen hade 1968 5.648 invånare. Folkmängden har minskat 30 av de senaste 42 åren. Den fortgående avfolkningen medför förstås besvärliga kommunalekonomiska anpassningsproblem.

 Tillverkningsindustrin är största näringsgren med 35 procent av dagbefolkningen. Andra större näringsgrenar är utbildning samt vård och omsorg (14 procent vardera). Jord- och skogsbruk sysselsätter 5 procent. Pendlingen är ganska omfattande: 41 procent av den för­värvsarbetande nattbefolkningen pendlar till jobb i andra kommuner.

 Närbelägna städer är Fagersta (26 km), Köping (44 km), Lindesberg (48 km) och Västerås (62 km). Till Fagersta och Köping finns goda bussförbindelser (20 respektive 55 minuter). Våren 2012 införs försöksvis en direkt bussförbindelse för pendlare till Västerås.

 Liksom i många andra landsbygdskommuner präglas köns- och åldersstrukturen av att unga kvinnor lämnar kommunen. 2010 fanns det 8 procentenheter fler män än kvinnor i åldern 16-25 år. I åldersgruppen 26-35 år var mansöverskottet bara 1,5 procentenhet. Det genomsnittliga mansöverskottet under de senaste 40 åren har varit 9 procentenheter i åldrarna 16-25 år och 5 procentenheter i åldrarna 26-35 år. Trenden är svagt minskande. 1983 fanns det 17 procent fler män än kvinnor i åldern 16-25 år och 1980 fanns 11 procent fler män än kvinnor i åldern 26-35 år.

 God kvinnorepresentation i kommunalpolitiken

En majoritet av fullmäktige är kvinnor. Bland kommunerna i Västmanlands län intar Skinn­skatteberg första platsen i detta avseende.
Nio av femton ordinarie ledamöter i kommunstyrelsen är kvinnor. Av sju uppdrag som ordfö­rande i fullmäktige, kommunstyrelsen, kommunstyrelsens utskott och miljö- och byggnads­nämnden innehas tre av kvinnor. Det nuvarande kommunalrådet är man, men de två föregå­ende var kvinnor.

 Lägre inkomster och större delen av föräldraledighet

Kvinnors och mäns förvärvsfrekvens är något lägre än i riket som helhet. Av kvinnor i åldern 16-64 år förvärvsarbetade 2003 67,8 procent (69,3 i hela landet). Motsvarande tal för männen var 71,9 procent (72,3 i hela landet). Skillnaden mellan mäns och kvinnors förvärvsfrekvens är därmed något större i Skinnskatteberg (3,9 procentenheter) än i landet som helhet (3,0 pro­cent).

 Däremot är det stora inkomstskillnader mellan män och kvinnor. Medelinkomsten för män var 2009 231.000 kronor men för kvinnor bara 181.000. Kvinnor tjänar alltså bara 78 procent av vad männen gör. Även om det kan tyckas vara en stor skillnad är Skinnskatteberg i topp i lä­net. Jämlikheten i inkomster är också bättre än i landet som helhet.

 Sammanräknad förvärvsinkomst 2009 (medelinkomst inkl 0), för befolkningen 16 år och äldre. Tusental kronor

Kommun/Region Kvinnor Män

Kvinnor

Män

Kvinnors inkomst i procent av mäns

Skinnskatteberg

180,6

230,6

78,3

Hallstahammar

181,3

241,8

75,0

Sala

180,0

240,3

74,9

Kungsör

188,4

253,9

74,2

Arboga

180,0

246,8

72,9

Köping

179,1

245,7

72,9

Fagersta

188,1

259,5

72,5

Surahammar

182,7

253,1

72,2

Norberg

178,0

247,1

72,0

Västerås

196,1

278,7

70,4

Västmanlands län

189,4

263,7

71,8

Riket

197,7

266,3

74,2

Uttaget av föräldraledighet är ojämlikt. I Skinnskatteberg tog männen ut 20,4 procent av för­äldrapenningen vid barns födelse. Detta är även relativt sett en låg siffra, under medelvärdet både i länet (22,7) och i riket (23,1).

 Tillgången till förskola är något sämre än i riket som helhet. Av alla barn i åldern 1-12 år är enligt skolverkets statistik 63 procent inskrivna i förskola eller skolbarnsomsorg. I hela riket är motsvarande andel 66 procent. Det är framförallt i skolbarnsomsorgen det är stora skillna­der. Av barn i åldern 1-5 år är 87 procent inskrivna i förskola både i Skinnskatteberg och i Sverige som helhet. I åldern 6-9 år har däremot bara 69 procent omsorg, att jämföra med 77 procent i hela riket.

 Ungefär genomsnittlig brottslighet riktad mot kvinnor

Brottsförebyggande rådet svarar för statistik om anmälda brott. Anmälda brott mot person riktade mot flickor eller kvinnor var 2010 i hela länet 905 brott per 100.000 invånare (eller 9 per tusen invånare). Brott som räknats var mord, dråp, försök till mord eller dråp, misshandel, grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning, olaga hot, ofredande, våldtäkt, sexuellt ut­nyttjande och sexuellt övergrepp. I Skinnskatteberg var motsvarande antal 799 per 100.000 (8 brott per 1000 invånare).

 Sammanfattning

  • Unga kvinnor flyr kommunen

  • Kvinnor har en bra representation i kommunalpolitiken – både i termer av siffror och när man ser till viktiga uppdrag

  • Kvinnor har lägre förvärvsfrekvens, lägre inkomster och tar ut det mesta av föräldrale­digheten. Skillnaderna i ekonomi är i ungefär samma storlek som i Sverige som helhet.

  • Inskrivna i förskola är som genomsnittligt i Sverige. Däremot har färre barn skolbarns­omsorg.

  • Brottslighet mot person riktad mot kvinnor är i ungefär samma storleksordning som i lä­net som helhet.

 Vad kan kommunen göra?

Förslagsvis ordnas diskussionen efter ett antal dimensioner eller huvudfrågeställningar.

1 Politisk makt

Hur ser könsfördelningen ut bland de politiska beslutsfattarna? Finns det en vertikal maktför­delning (män i mer prestigefyllda och mäktiga positioner)? Finns det en horisontell maktför­delning (män i teknik och ekonomi, kvinnor i vård och omsorg)? Motsvarande om könsför­delningen bland chefer i den kommunala förvaltningen.

 2 Ekonomiskt oberoende

Hur ser lönestrukturen ut i den kommunala förvaltningen? Arbetar kvinnor oftare än män del­tid? Finns det jobb för män och kvinnor på den lokala arbetsmarknaden? Finns förutsättningar för förvärvsarbete i form av god tillgång till barnomsorg? Kan man pendla till jobb med kol­lektivtrafik?

 3 Kroppslig integritet

Är den fysiska miljön i samhället säker? Finns tillgång till kvinnojour? Finns samarbete mel­lan polis, socialtjänst och sjukvård? Vad gör skola och fritidsverksamhet för att stärka flick­orna och för att bekämpa kvinnofientlig pornografi?

 4 Stereotypa attityder och könsroller

Finns det en medvetenhet om genusperspektivet i den kommunala förvaltningen? Hur arbetar skola, förskola och kultur- och fritidsverksamhet med genusperspektivet? Är stöd till fritids­verksamhet könsneutralt?

 5 Dessutom kan ett par övergripande frågeställningar diskuteras:

Vilka är orsakerna och konsekvenserna av flykten av unga kvinnor? Är det ett jämställdhets­problem? Kan kommunen påverka? Håller situationen på att förbättras? Kan man försäkra sig om att konsekvenser för män och kvinnor finns med i kommunala beslutsunderlag?

 För var och en av olika kommunala verksamheter bör man diskutera dessa fem olika huvud­frågeställningar. Förslagsvis kan man skilja på följande verksamheter:

  • Kommunledningen (fullmäktige, kommunstyrelsens ledningsutskott)

  • Kultur och fritid (sorterar under ledningsutskottet)

  • Barn och utbildning

  • Vård och omsorg

  • Teknik

  • Miljö och stadsbyggnad (miljö- och byggnadsnämnden)

 Det blir ett rutmönster med 30 rutor att fylla i. Målet är att identifiera önskvärda och möjliga kommunala åtgärder i så många av dessa som möjligt.

Kommun-ledningen Kultur och fri­tid Barn och utbildning Vård och omsorg Teknik Miljö och stadsbyggnad

Politisk makt

Ekonomiskt oberoende

Kroppslig integritet

Stereotyper

Övergripande frågor

Förslag till upplägg

10 – 10.15

Introduktion till studiedagen

Fredrik Skog10.15 – 11.00

 

Jämställdhetsaspekter på samhällsplane­ringen (OBS!! PRELIMINÄR RUBRIK)

Tora Friberg11.15 – 12.00

Lokala könsmaktsordningar

(OBS!! PRELIMINÄR RUBRIK)

Vicki Johansson

12.00 – 13.00

LUNCHPAUS 13.00 – 13.15

Inledning till gruppdiskussionen

Henry Bäck13.15 – 14.15Gruppdiskussioner: Vad bör göras?  1 Ekonomiskt oberoende  2 Kroppslig integritet  3 Stereotypa attityder och könsroller  4 Politisk makt och övergripande frågor

14.15 – 15.00

 

Redovisning av gruppdiskussioner

Tora Friberg, Vicki Johans­son & Henry Bäck15.00 – 15.30

Hur går vi vidare för att omsätta ord till handling?Fredrik Skog

Tora Friberg är kulturgeograf och professor emerita vid Tema kultur och samhälle vid Linköpings Universitet. Hon har också varit vetenskaplig ledare för Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings Universitet.

 Vicki Johansson är statsvetare och docent i Offentlig förvaltning vid Förvaltningshögskolan vid Göteborgs Universitet.